Så vad gör en Cambridge-student som INTE HAR NÅGONTING ATT PLUGGA? Det är nästan som en paradox. Nästan som en av de stoersta paradoxerna i musickhistorien.

Igår var jag och "puntade" för första gången. Det var roligt och soligt. Fast jag tordes inte stå och vara den som skjuter på med en lång pinne. Det kändes som att jag skulle ramla i vilken sekund som helst. Jag är nog lite rädd för vatten. Tack för det, mamsen!

Fast helt har jag inte tagit semester. Jag tror jag tänkte att efter tentorna så skulle jag inte vilja ha någonting med musik att göra för ett tag. Jag känner snarare att jag har fått en massa inspiration till att lära mig mer. Jag gillade verkligen att göra revision. Att faktiskt lära mig allting till slut och inte bara gå över det och kräkas ur sig en uppsats så fort som möjligt. Även om jag aldrig har haft examen på det sätt som engelsmän har haft hela sitt liv och aldrig behövt plugga inför dom så tror jag ändå att jag är mer en provperson än en uppsatsperson. Jag tycker om att lära mig saker, men jag blir alltid så stressad av att möta dead-lines. Mitt sommarprojekt är att bli musikaliskt allmänbildad och lyssna på alla de där styckena man hört talas om, men aldrig riktigt lyssnat på. De senaste dagarnas guldkorn är Berlioz: Symphonie fantastique och Haydn: Puksslagssymfonin. Och så läser jag en superspännande bok om medeltida notation. Jag har lärt mig en massa om neumer! Medeltida notation rockar!

Kram