Läsare undrar kanske: den här tjejen, gör hon inget annat än pluggar eller, det verkar ju nästan så. Vadå, har man ingen fritid på det där stället? För den nyfikne läsaren publicerar jag här små guldkorn som jag förgyller min fria tid med, när jag inte förgyller er vardag med blogginlägg, vilket det ju blivit lite sparsamt med på sistone.

När jag inte pluggar...

... läser jag Baudelaire på franska. Detta har resulterat inte bara i en fin upplevelse av bra poesi utan även att jag har berikat mitt franska ordförråd med fantastiska ord som le péché - synd, mendiant - tiggare, poing - knytnäve, hurler - gallskrika. Var det inte för sådana ord som man valde franska som B-språk? Inte var det för sèche-cheveux - hårtork eller pneu - däck i alla fall.

... mediterar jag och läser om buddism.

... går jag omkring och luktar kokos. Gårdagen bjöd på en tur på Body shop där jag köpte kroppssmör (höhö) med kokosdoft. Det är fantastiskt. Jag får impulser att äta upp mig själv då och då.

... sjunger jag i kör och får en förstahandsupplevelseav den Anglikanska kyrkan.

Väl mött

Jag tror visst det är nån som ska på retreat i mars. Jippie!

Wagner är ju fantastisk! Oh, my God....!

Fortsättning följer.

Idag kom jag på mig själv med att tycka att en presentation om Wagners Tristan och Isolde var mycket roligare att göra än att skriva en fuga. Så det kan gå.

Väderleksbloggen vol. 2

Här pratar man om vårväder, men det fick sig ett bakslag idag. Vi vill ju ha vår del av den svenska vargavintern, så vi har snöväder vi med. Men det är inte för inte som man i England går med paraply när det snöar (gör någon någonsin det i Sverige?), för snön som faller här är våt och blöt och otäck.

The Ark & Corpus formal - En lovsång

Efter en ovanligt intensiv vecka - 2 uppsatser, en presentation, en fugexposition, en trestämmig kontrapunkt, en ground bass variation - tog jag mig till slut en ledig dag. Jag måste säga att jag känner mig pånyttfödd.

Mitt i Cambridge ligger en present- och second handaffär som heter The Ark. Jag tror att det kanske är min favoritaffär alla kategorier. De har världens finaste klänningar. De spelar opera i högtalarna. De har fina affischer på väggarna. De har små motton på alla kläder. Idag köpte jag ett par skor som hette "Faith's eyes go wide" och en klänning som hette "This is very important". Klänningen var verkligen väldigt viktig, när jag hade sett den fanns ingen återvändo, fastän jag 20 minuter tidigare avstod från att köpa en hudkräm från Body shop. Jag tror visst att jag gick på en riktig liten shoppingrunda idag. När gjorde man det senast?

Sen gick jag hem och städade mitt rum och sov middag (Uppsatsen igår kväll sträckte sig fram till midnatt och sen råkade jag på två vänner som kom och drack te hos mig)

Efter kören får vi gå på formal - finmiddag. Maten på Corpus är verkligen riktigtriktigt god. Vem visste att en rotsaksgratäng kunde ta sig formen av en sinnlig njutning? Och chokladmousse som smälte i munnen. Jag bara dog, asså.

På återseende

För övrigt har jag nyheter på rökelse-i-anglikanska-kyrkan-fronten. I onsdags, på askonsdagen, hade rökelsen uppgraderats till att dofta nejlika.

Jag hör rykten om en massa snö där hemma, mer snö än någonsin. Ni tar väl massa fina kort, så jag får se när jag kommer hem? Här är det nästan vår, krokusar och snödroppar i små tuvor. Solsken. I alla fall idag.

Men, ååhh....

Min kontantkortshemsida funkar inte, så jag kan inte ladda min mobil. Ytterst enerverande, då detta leder till att jag inte kan prata med K och att jag inte kan boka en plats på en retreat jag vill åka på, som det bara finns 3 platser kvar på, oh my god, how am I gonna handle this!! Som en god vän brukar uttrycka det.

Annars så gick jag upp klockan sex i morse för att göra klart en ground bass variation, aka variationer över en repeterad basgång i stil av Purcell, jag blev klar en timme innan mitt gehör, så jag kunde gå och lägga mig och sova igen. So far the highlight of my day.

Jag älskar dig fortfarande, jag har bara inga pengar på mobilen

Helt plötsligt blev mina två supervisions på eftermiddagen inställda. Underligt nog gjorde det mig mer stressad. Har lite panik över en uppsats om Josquin och Fayrfax. Har lite panik i allmänhet. Äter mandariner istället. Skulle älska lite chips eller nåt. Skulle älska lite semester eller nåt. Har snöat in på Karin Boye. Nu bär det av till biblioteket.

Dagens lyssning:
Pomerium – Stabat mater

Idag skrattade jag lite åt ordet homorhythmic.

Två saker som får mig att gå upp på morgonen är min kurs i early sacred music och jordnötssmöret som jag fick av Kristina.

Två saker som jag saknar med Sverige är dillchips och uttryck som hoppa över skacklarna eller håll i hatten.

Två saker som jag gillar med England är god, billig hummus och bra lärare.

Jag blir lite provocerad av paret som hånglar nere i vänstra hörnet på min hotmail-sida.

Musikk

Jag hade någon slags fin tanke i början av terminen om att inte plugga efter nio, men jag tror att det inte gått så bra dom senaste dagarna, och än ser jag ingen ljusning. Men jag har en spännande uppgift om ifall Beethovens pastoralsymfoni, andra satsen, kan räknas som programmusik eller inte, så det är okej.

Och jag har spelat barockmusik idag med min ensemble. Tre fioler, en viola da gamba. Hur roligt som helst. Musik är så vackert.

"I'm sure your brain has an 'ON' position; please turn the pointer towards it." Dr Roger Bowers på min uppsats om 1400-talsmotetter. Att gå på Cambridge är en enda lång lektion i ödmjukhet.

Tidens gång och allt det där

Min kompis klagade på att hon inte har någon tid att slösa. Andra har minsann tid att gå på föreläsningar om astronomi, baka kakor eller åka hem.
En annan sade att hon var dålig på att slösa bort sin tid. Hur gör man om man vill slösa bort en timme innan sin supervision? Jag sa, man måste ta vara på timmen, ta hand om den, ge den lite kaka. Man kan gå och titta i sitt pigeon hole. Så det gjorde vi. Och åt en massa chokladkaka.
Man måste slösa lite tid ibland. Jag önskar att jag kunde slösa lite mer tid med K.
Kan man verkligen slösa tid? Den går ju hela tiden vad man än lägger den på. Det är ju inte som att man kan spara tiden. Det kanske handlar om vad man slösar den på.
Slösslös. Nu tänker jag slösa lite tid på att skriva en uppsats.

Är mitt uppe i efterforskningar för min uppsats om isorytmiska motetter. (Det är lugnt, jag visste inte heller vad det var fram tills för några veckor sedan.) Vad jag kommit fram till så här långt är att Dunstable inte tänkte så mycket, körde på simpel struktur och fina melodier. Han gjorde sin grej och gjorde det jäkligt bra. Dufay å andra sidan var en intelligent man som utvecklade och experimenterade med många olika former i sina motetter och föregick många kommande generationer tonsättare. Men inte gör det hans musik vackrare inte.

För övrigt så blandar jag svenska och engelska vilt när jag tänker och antecknar. Citat: "Panisorhythm - ny rytm för ny color i upper voices (to not speed it up i tre sections)"
Inte för att meningen i sig är begriplig för någon annan än mig i alla fall.

För några dagar sedan var det candlemas, en väldigt fin högtid med ljus, rökelse och körsång. Men det är en en sak som förbryllar mig: när asiatiska religioner har rökelse som doftar blommor och kryddor, har den anglikanska kyrkan rökelse som luktar rök...

Hosthost. Hosthost. Även om man inte riktigt har tid så blir man sjuk. Man slutar visst inte vara en människa för att man går på universitet. Och man slutar inte längta, oroa sig eller helt enkelt inte palla. Jag blev lite upprörd över det förra terminen. Tänkte att allra bäst vore det om man bara kunde sluta känna saker, vara lite mindre mänsklig. Men nu tänker jag, vill jag att det ska vara så? Det går nog inte, så varför ens försöka. Jag vill göra det här som en hel människa. Jag är inte här för utbildningen, utbildningen är här för mig. Och på sista tiden har jag njutit en del av den. Jag försöker att inte ta kritiken så hårt, inte bli ledsen för att jag inte klarar allting så bra, eller har möjlighet att lägga ned så mycket tid som jag vill. Det är himla svårt. Det går ibland. Nu ska jag skriva en uppsats, fast jag hostar, och jag vill göra den bra, men jag hoppas att jag kan göra det smärtfritt. Wish me luck!