Idag spelade jag min första konsert!
Man kan ju inte säga att det gick till på Lilla Akademienvis direkt. Första repition i tisdags, ett rep igår, ett idag, sen pang på, konsert. Men det gick ju ganska bra? Folks avistaläsning håller verkligen hög klass. Ett stycke låter egentligen aldrig dåligt. Men eftersom det aldrig är någon som jobbar ordentligt låter det aldrig riktigt bra heller. Jag tror ändå att det kan vara ganska bra för mig, eller vem som helst som har Lilla Akademien i bagaget. Man vet hur man jobbar och har en bra grund, men avistaläsning och att vara med i huvudet hela tiden när man spelar kan man behöva. Man har liksom inte tiden att passivt lära sig ett stycke.
Fast lite frustrerande är det ju när det låter fultfult och ingen bryr sig.

Konserten idag var med en orkester vid namn Collegium Musicum. Egentligen är det en barockorkester (som jag snart ska spela på barockfiol i!), men dagen till ära spelades modern musik och då fick jag vara med, för det spelades på moderna instrument. Dirigent var Tim Brown, jag hade hört diverse mindre smickrande saker om honom (han är svår att ha och göra med, "he's mental"), han är Director of Studies i musik på Clare College, men han var en fantastisk dirigent. Otroligt effektiv repetitör och på konserten var han som besatt, hans blick var nästan obehaglig. Men på ett bra sätt.
Dessutom så sade han efter repet i tisdags att jag hade spelat bra; 'some really good playing there'. (Och mig charmar man med smicker.)

För övrigt finns det fantastiska körer i Cambridge. På konserten sjöng Trinity och Clare. Wow. Och jag har inte ens hört King's än.